Dumchock

1 04 2010

Nu är de igång igen. Moralisterna. De som vill lägga livet till rätta för oss. De som förfasar sig över att vi svenskar diggar godis och grejer som inte är c-vitaminberikade. I en artikel i SvD menar fem hälsoexperter att det behövs en extra skatt på godis och en sänkning av skatt på frukt och grönt. Ja tjena. Sugen på en kexchoklad? Ta en morot istället. Det är ju inte riktigt så det funkar.

Givetvis används barnen som slagträ i debatten. Barn blir allt fetare och då måste vi skydda dem med svenskarnas favoritstyrmeldel – skatter.

Sockerskatten skulle vara till nytta för folkhälsan”, menar experterna. Folkhälsan. Ett sånt jäkla begrepp att använda sig av. Stinker makarna Myrdal och överstatlighet lång väg.

Ursäkta mig, men är det inte rimligtvis föräldrarnas ansvar att se till att deras barn äter vettig kost istället för att stuva i sig godis? Och varför ska alla andra straffbeskattas på grund av att ett fåtal inte kan kontrollera sitt snaskintag?

Det här är så löjligt att man saknar ord. I landet med världens högsta skatter är lösningen alltid: mera skatter! Aldrig personligt ansvar.

/Jacques Pot

Rädda mig från mig själv...

Uppdatering: Det är lustigt nog nästan exakt ett år sedan vi skrev om just det här senast.





I landet med världens högsta skatter…

3 12 2009

dör patienterna i väntan på läkaren.

Ja, vad finns det mer att säga. Det behövs privata alternativ för de som inte vill att ens nära och kära ska lämnas åt svensk, statlig sjukvård.

C.





Centern frestar

25 11 2009

Det gamla bondepartiet i mitten har verkligen förändrats. Jag minns med avsky Olof Johansson samarbete med socialdemokrater och åsnelika motstånd mot Öresundsbron.

I en debattartikel på SvD Brännpunkt går flera centerpartister ut med rejäla löften om skattesänkingar. Det är inte bara valfläsk. Det är en tydlig ideologisk markering att låga skatter faktiskt leder till välstånd och motiverar människor att anstränga sig, göra karriär och driva företag. Det gynnar hela samhället på ett sätt som bidragspengar aldrig kan göra. Det här kommer förstås vänstern aldrig förstå, och det är intressant att det här utspelet kommer ifrån Centern och inte Moderaterna. Ska för övrigt bli intressant att se hur det största borgerliga partiet ställer sig till det här. Nu lider ju samtidigt centern av horribelt dåliga opinionssiffror, men det behövs ett tydligt liberalt (nyliberalt skulle en del säga, och visst – fine) alternativ i svensk politik.

Maud Olofsson skriver också i DN om flexiblare arbetslagstiftning, lägre ingångslöner och belöning för hårt arbete. Helrätt! Dessvärre har fortfarande (c) ett grumligt budskap med regleringar i klimathysterins namn och jag gillar inte heller selektiva skattesänkningar i syfte att motivera av staten utvalda delar av samhället. Det kan lika gärna ses som straffbeskattning på andra delar. I det stora hela måste jag dock nog erkänna mig frestad av centern som det för närvarande ”minst dåliga” alternativet i riksdagsvalet 2010.

C.





Raka rör med Mona Sahlin

27 10 2009

Mona Sahlin är en sällsynt slipprig politiker. Hon ger sällan raka svar, glider i sina syftningar och håller sig mest till sina inövade slagord och patentsvar. I dagens SvD ger hon dock klara besked om vad hon tycker om jobbskatteavdraget och principen att det är arbetaren som ska ha första tjing på sin lön och inte staten.

”Sedan är det säkert många som känner att de fått mer pengar i plånboken och först efter ett tag kommer funderingen om var de där pengarna kom ifrån och om det verkligen blev så mycket bättre. Nu har vi ett år på oss att få den debatten”.

Alltså: klara och tydliga besked. Vänstern kommer vid valseger att bedriva sin gamla hederliga planekonomi. Medborgaren är inte betrodd med sin lön, utan det är bäst att staten förvaltar pengarna och förser medborgaren med livets nödtorft.

Tackar för detta, Mona, då återstår det bara för oss att säga: bort med tassarna!

/Jacques Pot

Mona Sahlin

Litar du på att hon kan ta hand om dina pengar bättre än du själv?

P. S. Fredrik Tenfelt på G-P skrev nyligen en ledare där han punkterade vänsterns lögner om jobbavdraget. Ledaren rekommenderas varmt och följande utdrag är målande:

”Ett annat vanligt påstående när det gäller jobbavdragen är att de egentligen skulle gynna höginkomsttagare mest, och inte alls låg- och medelinkomsttagare som regeringen påstår. Också detta är fel. Jobbavdraget har ett tak som ligger på drygt 28 000 kronor i månadsinkomst. Den som tjänar 60 000 kronor i månaden får inte ut en krona mer i jobbavdrag än den som ligger vid taket”.





Trängselfnatt

12 10 2009

Jahupp. Det blir visst trängselskatter i Göteborg trots allt och debatten går het på G-P:s hemsida. Imorgon ska förslagen presenteras. Den röda kommunen Göteborg kommer alltså att presentera förslag på hur man ska kunna slå upp vanligt hyggligt folk som bara försöker ta sig till sina jobb på ännu mera pengar. Ännu mera skatter. Ännu mindre av din egen lön kvar att disponeras av dig själv.

Vad detta betyder för näringslivet och kommersen i innerstaden vågar man ju inte ens tänka på. Folk har redan slutat handla i staden, då det finns så många bra alternativ utanför Göteborg: Sisjön, Allum, 421, Kållered Köpstad och så vidare. Att ytterligare försvåra att ta sig in till centrum låter bara som en galet dålig idé, förutom att det då är direkt oetiskt att ta ut ytterligare en skatt av befolkningen i landet med världens högsta skatter.

Motargumentet lyder att det behövs mer öronmärkta pengar för infrastruktursatsningar och att detta blir en utmärkt inkomstkälla. Jaha? Infrastruktursatsningar som gagnar alla, med andra ord, men som bara bilisterna ska betala. Att det inte skulle finnas pengar att tillgå är bara bullshit – vi har som sagt världens högsta skatter, så om det inte finns pengar så beror det på att kleptokratin inte handskats tillräckligt varsamt med skattemedlen; alltså våra pengar. Att då lösa det hela med ännu en skatt är dumt och – som sagt – oetiskt.

Man kan inte låta bli att undra: om vi inte har tillräckligt med pengar ens till infrastruktur, vilket är ganska jädra basic för ett land att ha, trots att vi har världens högsta skattesatser, vad är då våra politikers målsättning? Vi betalar idag mer än hälften av våra inkomster i olika former av skatter och det räcker fortfarande inte. Vad är då målet? Hur mycket skatt ska vi betala? 65 %? 80? 90? Utgifterna ökar på något mystiskt sätt i takt med skatteunderlaget, så även om vi pyntade 100 % i skatt så skulle pengarna fortfarande inte räcka till för att täcka våra grundläggande behov, på grund av våra politikers klåfingrighet och den offentliga verksamhetens ineffektivitet.

Riv upp det kleptokratiska skattesystemt och gör om det från grunden, annars kommer pengarna aldrig att räcka. Det måste vara grundläggande för ett samhälle att det är medborgaren som har första tjing på sin lön – inte stat. Inte kommun.

Mer skatter har aldrig varit lösningen och kommer heller aldrig att bli det.

/Jacques Pot





Death and taxes

6 10 2009

Death and taxes

Det finns faktiskt bara två saker du kan vara säker på här i livet: death and taxes. Du kommer att dö och på vägen dit kommer du att bli beskattad. Särskilt om du bor i Sverige. Särskilt om (S) vinner nästa val.

Sahlin/Östros vill höja skatterna. Tillföra kommunerna ännu mera miljarder än vad Alliansen vill. Och avskaffa jobbskatteavdraget. Givetvis. Återigen ska det vara straffskatt på arbete. Återigen ska det gå att leva gott på bidrag.

Man undrar hur de tänker. Och framför allt: varför så förvånansvärt många människor köper det.

/Jacques Pot

Uppdatering: Svenskans ledare drar en lååång gäspning över sossarnas skuggbudget. Ledaren konstaterar att den inte innehåller några nyheter, utan att det är samma gamla trogna munfull munvatten som svischar över till andra sidan kinden för ännu en spolning till. Höjda skatter, mer till alla och en total brist på förståelse för vad ordet ”rättvisa” egentligen betyder. Gääääsp…





Avlusning i kultursverige

21 09 2009

Så kom den till sist, den där goda nyheten jag efterlyste i den senaste artikeln. Regeringen skrotar konstnärslönerna som ger vissa speciellt utvalda konstnärer en livstidslön. Detta absurda system, som ger finvänstern rätten att leva på andras arbete; samma människor som de outtröttligen kritiserar, hånar och förlöjligar i sin konst. Bland de apor som får konstnärslön kan nämnas den ytterst hårdföre kommunisten och folkmordsfanatikern Jan Myrdal, antisemiten Lars Hillersberg och kommunisten Maj Wechselmann. Vänstern är givetvis rasande och klagolåten stiger redan mot skyn, samtidigt som alla Skattebetalare andas ut över den minskade bördan. En förhållandevis liten börda, men symbolmässigt ytterst tung.

Äntligen!

Många har de gånger varit då jag frågat mig själv varför vi brydde oss om att byta regering sist det begav sig, men i sådana här stunder får man svar svart på vitt. Om inte detta är en rättvisereform vet jag inte vad som kan tänkas vara det.

/Jacques Pot