En korrupt klubb för pedofiler

13 04 2010

Alla pedofilers skyddshelgon

Den kontinuerliga pedofiliskandalen inom katolska kyrkan blir bara värre och värre. I Sverige har man varit så blåögda att man trott att den svenska grenen av katolska kyrkan varit förskonad från pedofilpräster. Idag rämnar även den fasaden, då två fall (hittills) anmälts. Även i vårt grannland Norge rapporterades nyligen de första fallen och det ser ut att sprida sig som en löpeld över Europa, med fall i Danmark, Nederländerna, Österrike och Italien.

För att gjuta olja på vågorna bestämde sig kardinal Tarcisio Bertone (även kallad vicepåven och påvens utrikesminister) under ett besök i Chile för att dämpa kritiken genom att skylla de pedofila övergreppen på – trumvirvel – homosexualitet. Just det, för alla homosexuella leder till pedofili, eller hur var det nu? Tarcisio sade följande på en presskonferens:

”Många psykologer och psykiatriker har visat att det inte finns någon länk mellan celibatet och pedofili medan åter många andra har visat, enligt vad jag har blivit underrättad, att det finns ett samband mellan homosexualitet och pedofili … Det är sanningen. Där finns problemet”.

Problemet är nog snarare den katolska kyrkans oerhörda förakt mot sina offer och dess monumentala ovilja att ta tag i problemet. Det är inte utan att man tycker lite synd om till synes hyggliga katoliker som exempelvis Edward Blom. Det kan inte vara roligt att vara medlem av en flock som inte längre tycks lyda devisen ”no child left behind”, utan snarare ”no child’s behind left”.

Den brittisk-amerikanska journalisten Christopher Hitchens (författare till bl a ”God is not great – how religion poisons everything” och ”The missionary position – Mother Teresa in theory and practice”) håller i en serie krönikor i Slate Magazine på att blästra den katolska kyrkan och de som är ansvariga för mörkläggningen inom den, bl a vår käre påve Ratzinger, och skriver i den senate krönikan att det är hög tid att släpa de ansvariga inför rätta – alltså i sekulära domstolar; inte kyrkans egna domstolar som mest tycks vara intresserade av att ge de skyldiga syndernas förlåtelse.

Det är dags för de ansvariga att verkligen ta ansvar och känna på verklig rättvisa. Inte rättvisa utdömd av någon påhittad kompis i en himmel. Tusentals och åter tusentals barn, både levande och döda, kräver det.

/Jacques Pot





Annika Sleazy – igen

6 12 2009

Vi har tidigare skrivit om trippelmördaren Annika ”Östberg” Deasy och varit mindre lyckliga över att hon snart kommer att vara på fri fot igen.

Nu är det till allas vår otyglade glädje klubbat och klart – hon kommer med största sannolikhet att friges i maj 2011. Hipp fucking hurra.

Men vänta nu, säger ni, samhället har fortfarande ett sista försvar att ta till. Vår representant åklagaren kan ju överklaga detta sanslösa domslut, eller hur? Javisst kan han det, men det kommer han inte att bry sig om. Åklagaren Gunnar Brodin, vår sista djärva bastion mot rättslösheten:

”Jag tror inte att hovrätten kommer att ändra beslutet. Det är helt enkelt det. Det är en bedömning jag gör i samråd med rättschefen hos riksåklagaren”.

Jahapp, då var det klart då alltså.

Det finns egentligen mycket mer att säga om detta. Hyllmeter mer. Men det är ingen mening att jag gör det när utmärkta bloggen Escaping Perdition gör det så mycket bättre och koncisare. Läsning rekommenderas.

/Jacques Pot





Bara i Sverige…

17 11 2009

Sydsvenskan rapporterar om en 18-åring som blev misshandlad av en två år äldre man. Det finns två intressanta iakttagelser:

* Mannen i fråga slapp betala skadeståndet på 9 500 kr för han ”inte hade råd”. Vore det inte en smula rättvist att åtminstone få en skuld, t.ex. att en viss del av socialbidraget tas för att betala offret under en viss tid. Jaja, för oss skattebetalare är det ju skit samma.

* Eftersom offret inte fick några pengar ansökte han om pengar han från ”Brottsoffermyndigheten” istället. De hade dock ett lustigt resonemang. Eftersom killen hade sagt ”Stick, din jävla blatte” till den dömde innan själva angreppet så halveras ersättningen. Han ”provocerade” fram brottet. Säga vad man vill om själva ordvalet, som kanske kan tolkas som ”förolämpning” (märkligt att det kan vara brottsligt förresten…), men i konsekvensens namn borde väl då också kvinnor som klär sig utmanande få halverad ersättning då de blir utsatta för våldtäkt. De provocerade ju fram brottet…

C.





Free as a bird

16 11 2009
Annika Östberg

Allas vår frihetshjälte

Det blir frihet på menyn för Annika Deasy/Östberg. Hon kommer att släppas villkorligt 2011 för sin medverkan till tre mord. Tack, svenska rättssystemet för era smarta, proportionerliga och väl genomtänkta påföljder.

Inte.

Notera särskilt Sveriges Radios äckliga formulering ”för att ha varit med vid två mord”. Varit med? Det är en rent ut sagt en jävla skillnad mellan att ha varit med vid två mord och att ha medverkat till två mord. Hon laddade om pistolen när polisen sköts, för fasen. Det är MEDHJÄLP. Dessutom var det tre mord hon varit medhjälp till, om det inte är så att hon faktiskt begick ett av dem själv (där bevisningen inte var konklusiv).

Jag kan vara med vid ett mord genom att råka gå förbi en person på gatan som då blir ihjälskjuten på nära håll. Att därifrån jämställa detta med att ge en färdigladdad pistol till skytten är bara så…Sveriges Radio, där mördare blir frihetshjältar, bara för att det är i deras hatade USA som de blivit dömda och satta i fängelse.

En liten fråga: sedan när betyder livstid inte livstid?

Annika Östberg – coming soon till en kassakö på ICA Kvantum near you. Det känns väl tryggt? Och rättvist.

/Jacques Pot





Nyckeln till frihet

9 11 2009

Trippelmördaren Annika Deasy, som vi importerat till Sverige för stora kostnader, vill bli frisläppt i maj. Redan idag har hon sex timmars permission varannan vecka och till januari blir det ännu mer. Efter avtjänat straff vill hon arbeta med hundar, säger hennes advokat. Så gulligt. Tja, takes a bitch to know a bitch, antar jag.

Jag har ett annat förslag: lås in kärringen och släng nyckeln i Kattegatt.

/Jacques Pot





Remember, remember, the fifth of November

5 11 2009

V for Vendetta

Om ni, precis som jag, känner för att spränga Högsta domstolen extra mycket idag (se föregående artikel för anledning), så har Oraklet på The cautionary revelation of the apocalypse en liten videosnutt jag tycker att ni borde ta en kik på.

Om vi ändå ses i Stockholm skulle vi kanske kunna passa på att elda upp Riksdagen också? Den behövs ju ändå inte sedan Vaclav Klaus skrev under Lissabonfördraget.

/Jacques Pot





Sympathy for the devil

4 11 2009
per-erik-pettersson_530569b

Per-Erik Pettersson: hjälte eller skurk? You decide.

Ponera följande:

Det är mitt på dagen i ett samhälle. En dam på 68 år är på väg hem i sin bil. En full 26-årig man stoppar bilen. Han öppnar förardörren och vräker sig in i bilen. Han tar stryptag på den vettskrämda damen, som skriker av skräck. Själv står du alldeles i närheten och både ser och hör. Givetvis uppvisar du civilkurage och springer dit. I din hand råkar du ha ett tillhygge – en domkraft. Den fulle släpper inte taget om den stackars damen. Vad gör du? Jag vet vad jag hade gjort. Jag hade sopat till den jäveln rätt i skallbasen med domkraften.

Detta gjorde Per-Anders Pettersson år 2006 i det Dalsländska samhället Nås och räddade damen i fråga, genom att ge brottslingen två slag med domkraften. 26-åringen dömdes för misshandel av kvinnan till villkorlig dom och skadestånd på 8 100 kronor. Bara detta får det att koka i ådrorna. Vadå villkorlig dom. Vadå futtiga åtta tusen spänn? Waffan? Bara detta är ju ren och skär katastrof.

Men det blir bättre. Mycket bättre.

Vår hjälte, Per-Anders Pettersson, åkte dit för misshandel. Mora tingsrätt dömde honom för grov misshandel och ett års fängelsestraff. Därtill: 50 000 kr till den stackars brottslingen som anföll damen. Tingsrätten ansåg att nödvärnsrätten bara kan hävdas vid det första slaget som utdelades när 26-åringen befann sig inne i kvinnans bil, men menar att det andra slaget som utdelades utanför bilen inte kan betraktas på samma sätt:

”I detta läge kan det rimligen inte ha varit befogat att Per-Anders Pettersson utan vidare slog ett så hårt och livsfarligt slag mot NN:s huvud att skallbenet sprack”.

Fallet gick vidare till hovrätten och därefter vidare till Högsta domstolen. Notera att detta har pågått sedan 2006 och vår hjälte har snällt fått sitta som på nålar sedan dess. Sakta mal rättvisans kvarnar. Så i september i år, så där 3 år senare, meddelade Högsta domstolen att fallet inte kommer att tas upp till prövning och därmed ska straffet börja avtjänas i nästa vecka.

Alltså, för i helvete. Detta är helt absurt; ge killen en medalj istället för fängelsestraff. 50 000 i skadestånd är väl rimligt – men det ska gärningsmannen betala damen i bilen.

Men det blir bättre. Mycket bättre. Gärningsmannens advokat, Christer Söderberg, har följande smakfulla kommentar om fallet:

”Jag tycker att det var en väl avvägd dom och tyckte snarast att han kom undan lindrigt straffmässigt. Det fanns ingen nödrätt att hävda i det läget, han slog ju honom i huvudet. Det skulle ha kunnat rubriceras som ett mordförsök och då hade han fått fyra år istället”.

Väl avvägd, ja. Kom lindrigt undan, ja. Han slog den lille stackaren i huvudet, ja. Vad synd, våld, exempelvis stryptag är ju inte okej, eller hur var det nu? Men säkerligen kan inte detta vara bra ur perspektivet att medborgarna förlorar tilltron till vårt rättssystem? Med denna typ av domar urgröper man väl insikten om att vi har en plikt att ingripa vid denna typ av tillfällen? Vad säger herr advokaten om det?

” Jättefånigt. De vill väl ta lagen i egna händer däruppe och tycker inte att domstolar ska lägga sig i”.

Detta påminner mig om ett gammal skämt. Vad kallar du tusen advokater i en container på havsbottnen? Svar: en bra början.

Det svenska rättssystemets vurmande för brottslingar och skuldbeläggande av brottsoffer måste upphöra. Vem ska bevaka offrens rättigheter om alla är för upptagna med att gulla med brottslingarna? Var finns rättvisan? Vi är så upptagna med att ha sympati för syndarna att vi glömmer de rättfärdiga och de dygdiga.

Vår uppfattning är klar: FREE PER-ANDERS PETTERSSON!

/Jacques Pot

P. S. En universitetslektor i straffrätt, Lena Holmqvist, kommenterar fallet. Hon påpekar att det alltid är svårt med bevisningen i denna typ av fall (i vilket fall jag tycker att man borde tolka till räddarens fördel, istället för brottslingens fördel, men what the hey…) men att domen likväl är märkvärdig, eftersom det är Per-Anders upplevda hot mot sig själv från brottslingen, som borde diktera huruvida han handlade i nödvärn. Fast det är klart, då kan han fortfarande bli dömd för ”vållande till kroppsskada”. Ibland blir man bara så trött. Det enda sättet han hade kunnat undvika straff på är att ”excessregeln” skulle kicka in, alltså att en person som har använt ett övermått av våld kan frias, om situationen varit så pressande att det inte gick att bedöma hur mycket våld som krävdes. Men vem han nu ska överklaga till är oklart.