Upp till kamp?

30 04 2009
Sömnlöst i natt?

Sömnlöst i natt?

Vad ska Wanja Lundby-Wedin prata om på första maj, undrar SvD:s ledare skadeglatt?

Ja, det kan man sannerligen fråga sig. Det är en skadeskjuten så kallad arbetarrörelse som ska linka fram längs gatorna imorgon och rabbla sina slogans. ”Mer till alla”, ”Höj skatterna”, ”Nej till att förlora jobbet”, ”Fy för tillväxt” och ”Men växthuseffekten då?”.

En nationell helgdag tillägnad en specifik politisk idé. Det är så dumt att man bara blir trött. Och otidsenligt. Det var patetiskt när sossarna tågade när de själva hade makten och det kommer nog att bli ännu mer ömkansvärt i år, med skandaler inom rörelsen, dalande opinionssiffror och en opposition av det rörigare slaget.

Men det är ok. Ni kan få första maj. Vi kapitalister har ju de andra 364 dagarna på året.

/Jacques Pot

Uppdatering: ett helt gäng klubbordföranden har tröttnat på att klä skott för Sahlin och Lundby-Wedin och kräver idag deras avgång. Schysst timing.

Uppdatering 2: Wanja har i alla fall något att säga. Hon vill låna pengar för att spräcka utgiftstaket och skapa artificiella statliga jobb. Det låter ju som en plan.. Eller nåt.

Uppdatering 3: Nu har tanten snackat och det var samma gamla munfull med munvatten som svischade över från den ena sidan munnen till den andra. Regeringen skapar klassklyftor genom att sänka skatterna, de rika blir rikare och nyliberaler är dumma. Jaha. Så nu är Wanja redo att lämna detta bakom sig.

– Jag möter inte några stora protester och det är viktigt att kunna gå vidare och prata om andra frågor nu.

Vi tror inte att folk glömmer så lätt som du hoppas, Wanja. Ett sådant formidabelt sänke du kommer att vara för oppositionen.





Into the great wide open

8 04 2009

Mona Sahlin, Wanja Lundby-Wedin och (s) fortsätter att störta likt ett JAS-plan i styv kuling. Väljarnas förtroende för Sahlin är nu nere i vad som måste anses vara en bottennivå för en socialdemokratisk partiledare. Den patologiskt giriga Lundby-Wedin håller sig krampaktigt fast vid sitt jobb, när hon logiskt sett är den som självmant borde lämnat in sin avskedsansökan. Med stelopererade leenden sitter de båda företrädarna för Sveriges arbetare i morgonsoffan och försöker imitera något som liknar avspänd hjärtlighet och ärlighet. Resultatet ter sig mediokert.

Är någon förvånad? Mona har inget att säga om ekonomin, allt (s) och den övriga oppositionen kan göra är att gnälla över att regeringen inte pumpar in tillräckligt mycket pengar i kommuner, landsting och myndigheter för att klara av krisåren. Vilkas pengar, nänns man fråga? Jo våra pengar, förstås. Oppositionen kräver att politikerna ska muta oss med våra egna pengar. Vi på redaktionen är icke roade av denna ”lösning”, annat än att vi betraktar den som varieté-humor.

Lundby-Wedin och LO ska vi inte ens prata om. Deras förtroendekapital torde anses vara fullkomligt förbrukat vid det här laget. Som Aftonbladet skriver: vad ska Lundby-Wedin tala om på 1:e maj – vädret? Redaktionen är förstås överlycklig över att Lundby-Wedin sitter orubbad i sitt bo – vilket formidabelt ok om halsen på den s.k. arbetarrörelsen inför nästa val!

Hur ska dessa personer kunna övertyga Sveriges arbetare om att rösta på dem i nästa val? Sahlin är en populistisk vindflöjel som historiskt visat sig vara allt annat än hederlig, har fuskat och fifflat överallt hon kommit åt och därtill har hon misslyckats med varenda politiskt uppdrag hon någonsin fått och dessutom misslyckats i sin patetiska sejour som företagare. HBT-frågor, queerteori och jämlikhet står högst upp på listan över hennes prioriteringar. Prata om ekonomi och hon ser ut som en hund man visat ett korttrick för. Den chict arbetarklassiga Lundby-Wedin har visat sig vara en minst lika god kålsupare som någon girig champagnehävare på Stureplan som kompenserar sin brist på talang med fiffel. Därtill borde det ifrågasättas huruvida hon lider av dyslexi, då hon icke verkar kunna läsa innantill i papper hon sätter sin signatur på. Säkerligen finns det i så fall någon käck ABF-kurs för att övervinna detta handikapp.

Är det någon som på allvar tror att denna ickedynamiska duo kommer att kunna övertyga grovarbetare att rösta på (s) i nästa val? Att de framstår som trovärdiga för en byggarbetare? Att en svetsare tycker att de är ärliga? Att en sjuksköterska tycker att de verkar ha rätt prioriteringar? Att döma av Lundby-Wedins framträdande inför Byggettan torde svaret vara nej.

Arbetarrörelsen befinner sig alltså i fritt fall; utan bra ledare, utan goda förebilder, ingen politik att tala om, den politik man vill föra går enbart ut på att kritisera regeringen över att den inte är tillräckligt släpphänt och frikostig med skattebetalarnas medel i kristider.

Doktor Konstant sätter diagnosen: going down.

/Eder förbundne, Doktor Konstant

-Wanja, det synes mig att vi störtar? -Käft och styr, Mona!

-Wanja, det synes mig att vi störtar? -Käft och styr, Mona!