Dumchock

1 04 2010

Nu är de igång igen. Moralisterna. De som vill lägga livet till rätta för oss. De som förfasar sig över att vi svenskar diggar godis och grejer som inte är c-vitaminberikade. I en artikel i SvD menar fem hälsoexperter att det behövs en extra skatt på godis och en sänkning av skatt på frukt och grönt. Ja tjena. Sugen på en kexchoklad? Ta en morot istället. Det är ju inte riktigt så det funkar.

Givetvis används barnen som slagträ i debatten. Barn blir allt fetare och då måste vi skydda dem med svenskarnas favoritstyrmeldel – skatter.

Sockerskatten skulle vara till nytta för folkhälsan”, menar experterna. Folkhälsan. Ett sånt jäkla begrepp att använda sig av. Stinker makarna Myrdal och överstatlighet lång väg.

Ursäkta mig, men är det inte rimligtvis föräldrarnas ansvar att se till att deras barn äter vettig kost istället för att stuva i sig godis? Och varför ska alla andra straffbeskattas på grund av att ett fåtal inte kan kontrollera sitt snaskintag?

Det här är så löjligt att man saknar ord. I landet med världens högsta skatter är lösningen alltid: mera skatter! Aldrig personligt ansvar.

/Jacques Pot

Rädda mig från mig själv...

Uppdatering: Det är lustigt nog nästan exakt ett år sedan vi skrev om just det här senast.





Stoppa pressarna!

20 12 2009

Varning: alkohol kan göra livet festligare

Man får värre bakfylla på whisky än på vodka.

Jovisst. Och exakt var finns nyhetsvärdet i detta, undrar vi lite försynt?

/Jacques Pot





En hjälte biter i gräset

18 09 2009
In memoriam.

In memoriam.

Det hade varit roligt att komma med en positiv och rolig artikel, men dessvärre får det bli en sorglig. En av redaktionens hjältar har gått ur tiden och vi tar av oss hatten för Mr. Keith Floyd.

Keith Floyd var en lysande kock och lite mindre lysande restauratör, som slog igenom som TV-kock med ett antal programserier där han lagade mat på resande fot. Och drack kopiösa mängder alkolhol. Det kändes bara logiskt när han utökade sin bokrepertoar från kokböcker till den oumbärliga boken ”Floyd om återställare” där han metodiskt och, faktiskt, kärleksfullt avhandlar bakfylla och kurer. Ett ämne han var mer än väl beskaffad att avhandla.

Så, det kommer inte som någon chock att mannen som alltid lagade mat med mycket vin och sprit (både i kock och mat) och smör till sist avled i en hjärtattack i måndags.

Livsglädje, energi och en livsstil som var ett enda stort utsträckt långfinger mot alla folkhälsofascister. Keith Floyd – we salute you.

/Jacques Pot





Godisskatt? Jag tror vi fått fnatt!

24 03 2009
Aja baja, lilla medborgare!

Aja baja, lilla medborgare!

Jag rear ut mitt liv! Allt ska bort!

Det kanske är så att vi helt enkelt inte vill ha kontroll över våra egna liv? Det kan man i alla fall tro när man läser artikeln om godisskatt i dagens DN. Enligt en debattartikel signerad Cancerfonden i måndags menar man att tjockismaten orsakar cancer och att människor från de lägre samhällsklasserna löper större risk att få cancer på grund av dålig mat, än de lite finare och mer välutbildade människorna.

I dagens artikel som spinner vidare på detta menar man att svenskarna vill ha en skatt på godis och annan onyttig mat: allt som innehåller socker, fett och transfetter och annat snusk (snask?) ska beskattas extra hårt. Inte nog med detta – enligt SIFO-undersökningen som man refererar till bör svenska staten även subventionera nyttig mat, såsom grönsaker, frukt, ekologiskt spannmål och fiberrikt käk.

En liten fråga: har vi fullkomligt tappat förståndet? Det kan inte på fullaste allvar finnas människor som inte tror att fet och sockerrik mat är dåligt för hälsan. Och om de nu tror att det är harmlöst, är det då verkligen inte deras eget fel? Det är svårt att hitta ett mer individuellt val och ansvar, än vad man själv väljer att äta. Varför ska detta över huvud taget regleras via skattesedeln? Varför ska staten tala om för oss vad vi bör äta och inte? Experterna som uttalar sig i artiklarna menar att våra politiker är på tok för passiva och politikerna är försiktigt positiva i sina kommentarer. De är väl chockade, kan tänkas, över att folket kommer till dem och ber att få bli ännu mer detaljstyrda av politik och skattepekpinnar.

Mest talande är dock det kompakta föraktet för fattiga och lågutbildade som både experter och politiker ger uttryck för. Man säger mer eller mindre att de är för svaga och korkade för att kunna fatta bra beslut själva och att de därför vänligt men bestämt ska styras med påtryckningsmedel.

Vad sägs om följande: alla får ta mig fa-an bestämma själva vad man stoppar i truten. Så enkelt är det. Äter jag fet mat – då blir jag fet. Äter ungarna energirika sockerprodukter i överflöd – då blir de stirriga. Så enkelt är det och nej, detta kommer inte som en överraskning för någon. Skatter och pekpinnar är totalt och fullkomligt överflödiga.

Men nej då, vi vill ha mer skatter, de vi har i dagsläget räcker inte. GE OSS MER! vrålar vi som besatta masochister. Dessutom vill vi att staten ska betala för att vi ska äta frukt och grönsaker. Ursäkta mig, men betalar vi inte redan för detta genom det massiva jordbruksstödet?

Idioter…

/Jacques Pot