Avlusning i kultursverige

21 09 2009

Så kom den till sist, den där goda nyheten jag efterlyste i den senaste artikeln. Regeringen skrotar konstnärslönerna som ger vissa speciellt utvalda konstnärer en livstidslön. Detta absurda system, som ger finvänstern rätten att leva på andras arbete; samma människor som de outtröttligen kritiserar, hånar och förlöjligar i sin konst. Bland de apor som får konstnärslön kan nämnas den ytterst hårdföre kommunisten och folkmordsfanatikern Jan Myrdal, antisemiten Lars Hillersberg och kommunisten Maj Wechselmann. Vänstern är givetvis rasande och klagolåten stiger redan mot skyn, samtidigt som alla Skattebetalare andas ut över den minskade bördan. En förhållandevis liten börda, men symbolmässigt ytterst tung.

Äntligen!

Många har de gånger varit då jag frågat mig själv varför vi brydde oss om att byta regering sist det begav sig, men i sådana här stunder får man svar svart på vitt. Om inte detta är en rättvisereform vet jag inte vad som kan tänkas vara det.

/Jacques Pot

Annonser

Åtgärder

Information

6 responses

21 09 2009
Björn Sandström

Men varför inte också slopa inkumstgarantin för våra politiker? Där finns mycket mer pengar att spara.

21 09 2009
konstantmagasin

@Björn Sandström: But of course! Varför ha 349 dönickar i Riksdagen som sitter och kostar pengar? De följer ändå bara partilinjen, så vi kan downsiza de små parasiterna till 49 stycken välutbildade människor med en gång.

21 09 2009
Peter

Jag röstar i alla val och är ändå politiskt intresserad.

Det finns inte en chans att jag känner till alla de första 10 namnen i det parti jag röstar på oavsett vilket val det gäller.

Spara på riktigt- ta bort landstingsnivån (lokalnivå + riksdag+ EU räcker) och minska antalet politiker dramatiskt. För att få pension som politiker behöver man inet ens ha gjort avtryck politikst- bara hålla käften och följa partilinjen ett par mabdatperioder. Konstnärena det gäller har i alla fall gjort något för att få sin belöning.

-Peter

21 09 2009
Bossen

All konst är inte lönsam i ett kort perspektiv men kan vara ovärderlig i ett längre. Vincent van Gogh är exempel på en konstnär som blev ”förstådd” (=vinstgivande) först efter sin död.
Bidrog han med något värdefullt? (Varför måste alla vara lönsamma?) Och för det sista; spelar det någon roll var Van Gogh stod politiskt?

22 09 2009
konstantmagasin

@Peter: Jag tror att det var Carl Bildt under sin tid som stadsminister som myntade det fantastiska uttrycket ”mer vård och mindre landsting” om dessas ineffektivitet och vi kan bara hålla med. Gällande konstnärerna, så visst har de gjort något för att få sin oförtjänta belöning. De har som sagt hånat och bespottat de vanliga hyggliga människor som snällt går upp varje morgon och går till jobbet och betalar över hälften av sina inkomster i en uppsjö av olika skatter – för att kunna hålla värdelösa kulturarbetare under armarna.

22 09 2009
konstantmagasin

@Bossen: Efter att ha sett ett antal av van Goghs tavlor på olika gallerier så kan jag konstatera att jag inte bryr mig om var han stod politiskt – tavlorna är fantastiska i vilket fall. Men kom ihåg följande: van Gogh fick ingen ”konstnärslön”. Han knegade, målade, trodde på det han arbetade med och kände passionerat för måleriet och han fick sälja sina tavlor för det högsta pris han kunde få. Han arbetade utan staten som mecenat och hans berömmelse bara växer. Nej, alla måste inte vara lönsamma, men ingen äger rätten att leva på någon annans arbete.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: