De kränktas villiga ombud

30 07 2009

Affischkampanjen

Affischkampanjen

Humanisterna kör för närvarande en helfestlig affischkampanj. Där finns en bild på svenska flaggan – ett gult kors på en blå botten, med flaggan vänd nedåt, så att korset står upp. Bredvid denna symbol för kristendomen har man satt ytterligare två flaggor – samma blå botten fast på den ena en guld Davidsstjärna och på den andra en muslimsk halvmåne. Bildtexten? ”Gud finns nog inte”. Briljant. Helt enkelt en snygg affisch i en välgenomtänkt kampanj. Humanisterna har bara 50 000 medlemmar i Sverige, medan Svenska Kyrkan har cirka 7 000 000 medlemmar. Nog är det helt i sin ordning att man ordnar med en – egenfinansierad – affischkampanj för att tala om för folk att det finns alternativ till religion och de religiösa samfunden.

Men så är det det här med att folk kan känna sig kränkta…

Göran Rosenberg skriver en sällsynt puckad krönika på DN Kultur (alla ogenomtänkta åsikters naturliga hemvist) där han förklarar att han själv inte känner sig kränkt av kampanjen, men att han däremot gladeligen gör sig själv till ombud för de som kan tänkas känna sig kränkta av kampanjen.

”Vad kampanjen mer eller mindre öppet säger, och framför allt signalerar med sitt val av symboler, är att problemet med människor som fortfarande verkar tro att Gud nog finns (för det är ju detta som verkar vara Humanisternas problem) i hög grad är ett problem med människor av muslimsk eller judisk tro.”

Oj då, detta måste ju rimligtvis betyda att vi Humanister (jepp, jag är stolt och glad livsbejakande medlem) är ena främlingsfientliga kräk, eller hur?

Även Ola Larsmo försöker förtvivlat spela på främlingsfientlighetens banjo i ett skrattretande otillräckligt inlägg mot Humanisterna:

”Kombinationen blågula flaggor, muslimska halvmånar och davidsstjärnor talar dock ett språk som inte öppnar för samtal om tolerans och öppenhet i ett samhälle.”

Säger vem? Vem säger du det för? Har de bett dig säga det?

Dessbättre finns det folk som P. C. Jersild som lugnt och sakligt demonterar försöken till tankeverksamhet hos dessa självutnämnda ombud för de kränkta.

”Både Larsmo och Rosenberg må tolka flaggorna som de vill. Tolkningen ligger som bekant i betraktarens öga. Men tror man verkligen på allvar att Humanisterna är ute i antisemitiska och islamofoba syften? Jag har svårt att tro det. Vi kan därför bara tala om hur vi själva tolkar bilderna: att Sveriges fana bär ett kristet kors – fast vi inte tänker på det. Samtidigt som kristendomen numera långt ifrån är den enda religionen i vårt land. Man behöver inte ha gått i terapi hos den teveaktuelle Paul Weston för att fråga sig om obehaget ligger på ett djupare plan. Man kan själv vara troende och bli illa berörd av en kampanj som ifrågasätter Gud. Den utmanar ju ens identitet som kristen, muslim eller jude. Eller – mer försåtligt – man uppfattar sig inte som religiös, men känner sig ändå kränkt å de religiösas vägnar, oklart varför, också för en själv.”

Även Christer Sturmark, Humanisternas ordförande, gav de ängsliga PK-pojkarna ett sakligt svar på tal, där han träffar huvudet på spiken:

”Humanisterna eftersträvar ett sekulärt samhälle där människor med olika bakgrund, tro och kultur ska kunna samexistera utan att någon religion har företräde framför andra. Detta är alltså en direkt motsatt position till Sverigedemokrater, islamister och konservativa kristna, vilka alla förespråkar ett monokulturellt samhälle grundat på religiösa värderingar och en viss religions överhöghet framför and­ra. Endast ett sekulärt samhälle förmår förverkliga det mångkulturella idealet på riktigt.”

Humanisterna vs De Förmodat Kränktas Oombedda Megafoner, 1-0.

/Jacques Pot


Åtgärder

Information

2 responses

3 08 2009
Carl Svanberg

MItt enda problem med humanisternas kampanj är att den är för agnostisk. Det vore mycket bättre om de sade rakt ut: ”Gud finns inte”. Men jag antar att det finns en massa agnostiker inom humanisterna, varför de inte vill gå ut så starkt.

5 08 2009
konstantmagasin

Jo, jag kan hålla med att det hade varit mer slående med ”Gud finns inte”. Problemet i så fall är att man hade predikat för kören. ”Gud finns nog inte” antar jag är tänkt att få folk att faktiskt reflektera över frågan och kanske förhoppningsvis så lite tvivel i de som är lite mellanmjölkskristna – de som låter ”Jag vet inte vad jag tror på, men något tror jag nog på” och som utgör majoriteten av Svenska Kyrkans medlemmar. För alla de som kommer från underutvecklade teokratier (exempelvis Iran) och andra länder där fundamentalismen frodas kan det vara bra att på detta sätt få förklarat för sig att här i Sverige är religion ett val och inte ett tvång.

Sedan kan det givetvis vara så att Humanisterna även har medlemmar som är agnostiker, men det känner jag att jag inte riktigt våga uttala mig om eller gissa kring.

Vänliga hälsningar,

Jacques Pot

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: