De kränktas villiga ombud

30 07 2009

Affischkampanjen

Affischkampanjen

Humanisterna kör för närvarande en helfestlig affischkampanj. Där finns en bild på svenska flaggan – ett gult kors på en blå botten, med flaggan vänd nedåt, så att korset står upp. Bredvid denna symbol för kristendomen har man satt ytterligare två flaggor – samma blå botten fast på den ena en guld Davidsstjärna och på den andra en muslimsk halvmåne. Bildtexten? ”Gud finns nog inte”. Briljant. Helt enkelt en snygg affisch i en välgenomtänkt kampanj. Humanisterna har bara 50 000 medlemmar i Sverige, medan Svenska Kyrkan har cirka 7 000 000 medlemmar. Nog är det helt i sin ordning att man ordnar med en – egenfinansierad – affischkampanj för att tala om för folk att det finns alternativ till religion och de religiösa samfunden.

Men så är det det här med att folk kan känna sig kränkta…

Göran Rosenberg skriver en sällsynt puckad krönika på DN Kultur (alla ogenomtänkta åsikters naturliga hemvist) där han förklarar att han själv inte känner sig kränkt av kampanjen, men att han däremot gladeligen gör sig själv till ombud för de som kan tänkas känna sig kränkta av kampanjen.

”Vad kampanjen mer eller mindre öppet säger, och framför allt signalerar med sitt val av symboler, är att problemet med människor som fortfarande verkar tro att Gud nog finns (för det är ju detta som verkar vara Humanisternas problem) i hög grad är ett problem med människor av muslimsk eller judisk tro.”

Oj då, detta måste ju rimligtvis betyda att vi Humanister (jepp, jag är stolt och glad livsbejakande medlem) är ena främlingsfientliga kräk, eller hur?

Även Ola Larsmo försöker förtvivlat spela på främlingsfientlighetens banjo i ett skrattretande otillräckligt inlägg mot Humanisterna:

”Kombinationen blågula flaggor, muslimska halvmånar och davidsstjärnor talar dock ett språk som inte öppnar för samtal om tolerans och öppenhet i ett samhälle.”

Säger vem? Vem säger du det för? Har de bett dig säga det?

Dessbättre finns det folk som P. C. Jersild som lugnt och sakligt demonterar försöken till tankeverksamhet hos dessa självutnämnda ombud för de kränkta.

”Både Larsmo och Rosenberg må tolka flaggorna som de vill. Tolkningen ligger som bekant i betraktarens öga. Men tror man verkligen på allvar att Humanisterna är ute i antisemitiska och islamofoba syften? Jag har svårt att tro det. Vi kan därför bara tala om hur vi själva tolkar bilderna: att Sveriges fana bär ett kristet kors – fast vi inte tänker på det. Samtidigt som kristendomen numera långt ifrån är den enda religionen i vårt land. Man behöver inte ha gått i terapi hos den teveaktuelle Paul Weston för att fråga sig om obehaget ligger på ett djupare plan. Man kan själv vara troende och bli illa berörd av en kampanj som ifrågasätter Gud. Den utmanar ju ens identitet som kristen, muslim eller jude. Eller – mer försåtligt – man uppfattar sig inte som religiös, men känner sig ändå kränkt å de religiösas vägnar, oklart varför, också för en själv.”

Även Christer Sturmark, Humanisternas ordförande, gav de ängsliga PK-pojkarna ett sakligt svar på tal, där han träffar huvudet på spiken:

”Humanisterna eftersträvar ett sekulärt samhälle där människor med olika bakgrund, tro och kultur ska kunna samexistera utan att någon religion har företräde framför andra. Detta är alltså en direkt motsatt position till Sverigedemokrater, islamister och konservativa kristna, vilka alla förespråkar ett monokulturellt samhälle grundat på religiösa värderingar och en viss religions överhöghet framför and­ra. Endast ett sekulärt samhälle förmår förverkliga det mångkulturella idealet på riktigt.”

Humanisterna vs De Förmodat Kränktas Oombedda Megafoner, 1-0.

/Jacques Pot

Annonser




Som klippt och skuret

30 07 2009

Det har skapats viss debatt i Sverige angående omskärelse. Detta bl.a. för att landstingen fr.o.m. 1 oktober ska uppmanas att erbjuda omskärelse av pojkar. Omskärelse är en kulturell, och framför allt religiös, sed som utövas i stora delar av världen – framför allt bland judar och muslimer. Fördelarna anses vara bättre hygien, lägre risk för sjukdomar och att det kraftigt försvårar masturbation (!). Det sistnämnda är också en viktig anledning till varför bruket att omskära barn blivit så populärt. Det finns också en hel hög nackdelar med omskärelse. För det första görs ett helt onödigt medicinskt ingrepp som alltid har vissa hälsorisker. Det påverkar i hög utsträckning hela livet och barnet själv kan inte påverka beslutet. Det finns naturliga orsaker till att män har en förhud. Det underlättar vid sex och onani. Det skyddar penis när den inte används och därmed ökar också njutning när den används. Många män som blivit omskurna som vuxna (och därför faktiskt kan jämföra) klagar över att penis efter omskärelse blivit ”okänslig” och att ha sex känns ungefär som att ha sex med armbågen. Det låter inget vidare.

Kommunisten Ali Esbati (som själv skriver att han är omskuren) rapporterar hur FN och WHO (våra favvo-organisationer…) faktiskt rekommenderar omskärelse. De har alltså som målsättning att så många pojkar som möjligt blir omskurna och i t.ex. Kenya ska 80% av de icke omskurna vara det inom tio år. Bara att langa fram petterniklas alltså.

Vi har ingenting emot att människor frivilligt hittar på allt möjligt med sina kroppar. Det är deras kroppar att göra vad de vill med, även om det (i dina eller mina ögon) är dumt, farligt eller omoraliskt. Att utsätta barn för det är däremot inte rätt. Att FN går ut med rekommendation för manlig omskärelse visar bara återigen på hur organisationen styrs av skurkstater som försöker påtvinga andra sin religiösa tro och moral.

Manlig omskärelse förresten. En annan sed, som det inte talas lika högt om, är kvinnlig omskärelse. Under hyffsat bestialiska former sys helt enkelt slidan igen, eller klitoris tas bort (!). Detta för att kvinnan under samlag inte ska känna njutning och får att mannen garanterat ska få en oskuld till brud. Civiliserat och bra. Gissa vilken religion bruket är vanligt förekommande inom? Får väl se när FN rekommenderar det här också…

Intressant nog håller vi i den här frågan med Vänsterpartiet som förvånansvärt klokt nog menar

… att sexualiteten har ett egenvärde. Den tillhör den enskilde och är inte något som samhället eller kollektivet har rätt att bestämma över.

Så sant som det var sagt. Man brukar säga att libertarianism är ”socially liberal and fiscally conservative” och därför trotsar den traditionella höger/vänster-skalan genom att förespråka liberal syn på sexualitet, äktenskap, droger och värna om äganderätt, fri marknad och handel.

C.





Religion är fortfarande dåligt för hälsan

29 07 2009

Det här måste tammefan ta någon form av pucko-award. En kvinna vid namn Lubna Hussein har i Sudan blivit dömd till 40 piskrapp för en grov överträdelse mot lagen i det muslimska Sudan.

Hennes brott? Hon hade brallor på sig. Kvinnor får inte klä sig ”oanständigt” i Sudan.

Såatteee…., nu vet ni det tjejer. Om ni ska till Sudan – packa väskorna med kjolar. Eller allra helst burkha eller helt enkelt det mest förnedrande ni kan hitta i garderoben. Lycka till!

/Jacques Pot

Nä brudar med brallor är inget för mig. Det finns inget som är så härligt som en riktigt redig anständig burkha. Allahu akbar!

Nä brudar med brallor är inget för mig. Det finns inget som är så härligt som en riktigt redig anständig burkha. Allahu akbar!





Avdelningen ”Får man verkligen skriva så?”

29 07 2009

Uppmärksammar idag, sent om sider, gårdagens ledare i Norra Wermlands Tidning med den slående titeln ”Queermarxisterna slår till igen”. Titeln sätter tonen, eller vad sägs om formuleringar som:

”Syftet är att driva på sexualiseringen av det offentliga rummet och politiseringen av det allra innersta av privatlivets helgd, nämligen sexualiteten. Pride är således inte heller så mycket den påstådda frizonen för HBT-personer, som det är en tummelplats för allsköns kulturradikaler. Jämlikhetssträvandena har övergått i ren och skär queermarxism, komplett med en stenhård ‘den som inte är med oss är emot’-attityd och kamp för att ersätta befintliga och naturligt framvuxna strukturer med nya konstruerade.”

Jeez Louise, får man verkligen lov att skriva så nu för tiden? Helt ostraffat? Gudrun & Co kommer väl att få blodstörtning och bomba redaktionen.

Läs ledaren i sin helhet, den är klart läsvärd. All heder åt NWT som vågar sticka ut hakan och ge en annan bild av Pride än bara den vanliga rosaskimrande rapporteringen som brukar dominera medierna år efter år. Någon måste ju föra talan för alla helt vanliga homo-, bi- och transsexuella som snällt går upp varje morgon, går till jobbet, jobbar i åtta timmar och pyntar 65 % i skatt som alla vi andra rövapor gör. Pride är inte representativt, så enkelt är det. Extra pluspoäng för att NWT ger det genusindustriella komplexet ett par saftiga kängor också, genom att kritisera alla fnoskiga queer-teoretiserande kulturtanter som funnit en ny hemvist nu när Berlinmuren fallit och som oombedda gjort sig till talesmän, förlåt talespersoner, för alla homo-, bi- och transsexuella.

Även Johan Ingerö har en bra kommentar på ledaren.

”Jag känner HBT-personer som undviker Pride. De vill nämligen slippa ses som onormala, och avstår följaktligen från att paradera iförda läderkalsonger med fastnitade påfågelfjädrar. För övrigt är det högst märkligt att samma feminister som gnölar över reklam för underkläder är så begeistrade i just denna typ av offentlig sexualisering.”

Gack och läs!

/Jacques Pot





Ropen skalla – ockupationer åt alla!

28 07 2009

Ett gäng pajaser vid namn Ockupantscenen Göteborg bestämde sig för att ockupera ett hus i centrala Göteborg. Detta för att protestera mot bostadsbrist, gentrifiering och bla bla bla bla bla. Ja ni vet, vi har hört det hundra gånger förut. Eller som ockupanten Maja Nilsson själv uttrycker det hela:

”Centrum reserveras för höginkomsttagare och företag. Unga, arbetare, studenter och hemlösa drivs allt längre ut i ytterområdena … samtidigt är många bostadslösa och stora grupper har stängts ute från innerstaden genom den bostadspolitik som förs. Vi vill att kommunen löser in huset och gör det till ett aktivitetshus för alla.”

Klassisk vänsterretorik alltså: fy för folk som tjänar pengar, bostadspolitiken är orättvis och vi vill ha något för inget.

Patetiskt.

Men idag kom polisen och knackelibankade på dörren och de unga revolutionsromantikerna fick snällt ta sitt pick och pack och kila hem igen. Antagligen hem till sina föräldrar och sina trygga medelklassliv igen. Men det var spännande att vara revolutionär för en dag och uttrycka en nedlåtande sympati för de arbetare man med största sannolikhet inte ens sett på vykort, förutom när mamma och pappa hyrde en hantverkare svart för att renovera badrummet i villan.

Kontentan är att det är samma gamla vänster som alltid. Årtionden av socialistisk politik har saboterat hyresmarknaden, vilket är det första logiska steget för alla som vill flytta hemifrån. Vänstervridna särintressen med oproportionerligt stort inflytande (hej, Hyresgästföreningen!) har bidragit till att göra bostadsmarknaden omöjlig för de med små medel och bruksvärdesystemet (hyresregleringen) har gjort att Abdullah i förorten subventionerar hyrorna för de som är bosatta i innerstaden. Allt medan politikerna tittar på med rynkade pannor och undrar varför deras regleringar inte skapar tillräckligt med hyresrätter. Som trollkarlar som börjar tro på sina egna trick tillför de då ännu fler regleringar för att komma tillrätta med en marknad som inte fungerar på grund av, eh, regleringar.

Här är något att fundera på, Maja Nilsson och alla ni andra som vill ha något för inget: om ni nu tycker att det är fel på bostadspolitiken, är det då inte rimligt att avskaffa den? Istället för att klåfingriga politiker, inkompetenta tjänstemän och lobbyorganisationer styr hur bostadsmarknaden ska fungera, bör rimligtvis marknadens aktörer själva utforma sin marknad tillsammans med sina kunder. Fast det faller ju på rimligheten då, förstås.

/Jacques Pot





Hero of the day

22 07 2009

Sydsvenskan skriver idag om hur en man bevittnar en väskryckning och själv springer efter och stoppar tjuven. I takt med att samhället fylls av allt mer kriminalitet och polisens resurser minskar till ingenting är det sånt här som blir nödvändigt.

Update: Lustigt nog har nästan samma sak hänt igen dagen efter.

C.





Myndighet svartlistar för politiska åsikter

15 07 2009

Vi har sagt det förut. Det spelar ingen roll hur otrevliga åsikter du än har, det är din rätt att uttrycka dem. Statliga myndigheter ska inte ta hänsyn till hudfärg, sexuell läggning, religion eller politiska åsikter. För övrigt tycker vi det är smått vulgärt att Sydsvenskan använder det ålderdomliga och grovt rasistiska ordet ”svart-listning” i rubriken, särskilt när det handlar om Migrationsverket. Tidningen borde åka upp på någon sorts lista…

Update: Sydsvenskan har nu publicerat en egen lista med namn på personer som Migrationsverket har svartlistat. Detta är åsiktsregistrering och mycket, mycket motbjudande.

C.