En korrupt klubb för pedofiler

Alla pedofilers skyddshelgon

Den kontinuerliga pedofiliskandalen inom katolska kyrkan blir bara värre och värre. I Sverige har man varit så blåögda att man trott att den svenska grenen av katolska kyrkan varit förskonad från pedofilpräster. Idag rämnar även den fasaden, då två fall (hittills) anmälts. Även i vårt grannland Norge rapporterades nyligen de första fallen och det ser ut att sprida sig som en löpeld över Europa, med fall i Danmark, Nederländerna, Österrike och Italien.

För att gjuta olja på vågorna bestämde sig kardinal Tarcisio Bertone (även kallad vicepåven och påvens utrikesminister) under ett besök i Chile för att dämpa kritiken genom att skylla de pedofila övergreppen på – trumvirvel – homosexualitet. Just det, för alla homosexuella leder till pedofili, eller hur var det nu? Tarcisio sade följande på en presskonferens:

“Många psykologer och psykiatriker har visat att det inte finns någon länk mellan celibatet och pedofili medan åter många andra har visat, enligt vad jag har blivit underrättad, att det finns ett samband mellan homosexualitet och pedofili … Det är sanningen. Där finns problemet”.

Problemet är nog snarare den katolska kyrkans oerhörda förakt mot sina offer och dess monumentala ovilja att ta tag i problemet. Det är inte utan att man tycker lite synd om till synes hyggliga katoliker som exempelvis Edward Blom. Det kan inte vara roligt att vara medlem av en flock som inte längre tycks lyda devisen “no child left behind”, utan snarare “no child’s behind left”.

Den brittisk-amerikanska journalisten Christopher Hitchens (författare till bl a “God is not great – how religion poisons everything” och “The missionary position – Mother Teresa in theory and practice”) håller i en serie krönikor i Slate Magazine på att blästra den katolska kyrkan och de som är ansvariga för mörkläggningen inom den, bl a vår käre påve Ratzinger, och skriver i den senate krönikan att det är hög tid att släpa de ansvariga inför rätta – alltså i sekulära domstolar; inte kyrkans egna domstolar som mest tycks vara intresserade av att ge de skyldiga syndernas förlåtelse.

Det är dags för de ansvariga att verkligen ta ansvar och känna på verklig rättvisa. Inte rättvisa utdömd av någon påhittad kompis i en himmel. Tusentals och åter tusentals barn, både levande och döda, kräver det.

/Jacques Pot