Bara i Sverige…

Sydsvenskan rapporterar om en 18-åring som blev misshandlad av en två år äldre man. Det finns två intressanta iakttagelser:

* Mannen i fråga slapp betala skadeståndet på 9 500 kr för han ”inte hade råd”. Vore det inte en smula rättvist att åtminstone få en skuld, t.ex. att en viss del av socialbidraget tas för att betala offret under en viss tid. Jaja, för oss skattebetalare är det ju skit samma.

* Eftersom offret inte fick några pengar ansökte han om pengar han från ”Brottsoffermyndigheten” istället. De hade dock ett lustigt resonemang. Eftersom killen hade sagt ”Stick, din jävla blatte” till den dömde innan själva angreppet så halveras ersättningen. Han ”provocerade” fram brottet. Säga vad man vill om själva ordvalet, som kanske kan tolkas som ”förolämpning” (märkligt att det kan vara brottsligt förresten…), men i konsekvensens namn borde väl då också kvinnor som klär sig utmanande få halverad ersättning då de blir utsatta för våldtäkt. De provocerade ju fram brottet…

C.

Free as a bird

Allas vår frihetshjälte

Det blir frihet på menyn för Annika Deasy/Östberg. Hon kommer att släppas villkorligt 2011 för sin medverkan till tre mord. Tack, svenska rättssystemet för era smarta, proportionerliga och väl genomtänkta påföljder.

Inte.

Notera särskilt Sveriges Radios äckliga formulering ”för att ha varit med vid två mord”. Varit med? Det är en rent ut sagt en jävla skillnad mellan att ha varit med vid två mord och att ha medverkat till två mord. Hon laddade om pistolen när polisen sköts, för fasen. Det är MEDHJÄLP. Dessutom var det tre mord hon varit medhjälp till, om det inte är så att hon faktiskt begick ett av dem själv (där bevisningen inte var konklusiv).

Jag kan vara med vid ett mord genom att råka gå förbi en person på gatan som då blir ihjälskjuten på nära håll. Att därifrån jämställa detta med att ge en färdigladdad pistol till skytten är bara så…Sveriges Radio, där mördare blir frihetshjältar, bara för att det är i deras hatade USA som de blivit dömda och satta i fängelse.

En liten fråga: sedan när betyder livstid inte livstid?

Annika Östberg – coming soon till en kassakö på ICA Kvantum near you. Det känns väl tryggt? Och rättvist.

/Jacques Pot

Svininfluensans dödlighet uppe i PPM-tal!

Hjäääääälllllllpppp!

Vad skola vi taga oss till? I dagens tidning kan vi läsa att Den Ohyggliga Svininfluensan (latin: Hostus Nöffis) nu skördat sitt otroliga ÅTTONDE offer i Sverige. Apokalypsen är här! Göm era fruar, skjut era barn och raka katten! Ring i varningsklockorna!

Svininfluensa-epidemin är nu alltså så dödlig att, öööh, var miljonte svensk har dött av den. Eller vänta nu, Sverige har cirka 9,2 miljoner invånare. Öh, få se nu, var, eeeh, 1 150 000:e svensks liv har alltså skördats i denna vidriga farsot. Såatteee. Ööh. Var försiktiga. Typ.

/Eder förbundne, Doktor Konstant

Nej nu tror jag min själ att det är dags för PANIIIIIK!

För min mark är din mark

I Sverige har vi ett vansinnigt märkligt koncept som går ut på att privat äganderätt annulleras. Allemansrätt kallas det. Det går ut på att din mark är fri för alla att beträda, vare sig du vill eller inte. Alla får dessutom plocka din svamp och dina bär.

Grundpoängen är att din mark inte är din, utan tillhör det ”gemensamma”. Socalisterna som förespråkar allemansrätten, inkl. de småskolelärare som redan vid tidig ålder indoktrinerar barnen att allemansrätten är ”det finaste vi har”, tycker att skog och mark inte ens KAN ägas av någon för ”vem har gett markägaren marken?” (se kommentarerna). Någon gång för länge, länge sedan måste marken tillhört ingen alls. Efter det har någon annekterat den och därefter behållt den eller kanske sålt den. Kanske annekterade staten den, för att sedan sälja den till någon företagsam individ. Det är så ägande fungerar. Mark och skog är lika mycket del av marknaden som allt annat.

Det är därför ytterst upprörande att läsa om en jägaresom satt upp en kamera för att övervaka beståndet av vildsvin på SIN mark. Detta gillades naturligtvis inte av Länsstyrelsen som kräver att man ansöker om tillstånd för kameraövervakning. Det skulle annars kränka integriteten på de som INKRÄKTAR på HANS mark. Detta är ju för fan helt sjukt. Nu har i alla fall ärendet avslutats och en smula förvånande får jägaren inget straff alls. Anledning är dock INTE att det är en korkad lag och bara tanken på att man inte får sätta upp en kamera på sin egen mark är skrattretande. Istället var orsaken att jägaren inte kände till lagen (naturlligtvis, vem kunde ens gissa nåt sånt här?) och resultatet blir nu att överheten säger ”Aja baja! Den här gången slipper du undan, men gör inte om det!”.

C.

Nyckeln till frihet

Trippelmördaren Annika Deasy, som vi importerat till Sverige för stora kostnader, vill bli frisläppt i maj. Redan idag har hon sex timmars permission varannan vecka och till januari blir det ännu mer. Efter avtjänat straff vill hon arbeta med hundar, säger hennes advokat. Så gulligt. Tja, takes a bitch to know a bitch, antar jag.

Jag har ett annat förslag: lås in kärringen och släng nyckeln i Kattegatt.

/Jacques Pot

Remember, remember, the fifth of November

Om ni, precis som jag, känner för att spränga Högsta domstolen extra mycket idag (se föregående artikel för anledning), så har Oraklet på The cautionary revelation of the apocalypse en liten videosnutt jag tycker att ni borde ta en kik på.

Om vi ändå ses i Stockholm skulle vi kanske kunna passa på att elda upp Riksdagen också? Den behövs ju ändå inte sedan Vaclav Klaus skrev under Lissabonfördraget.

/Jacques Pot

Sympathy for the devil

Per-Erik Pettersson: hjälte eller skurk? You decide.

Ponera följande:

Det är mitt på dagen i ett samhälle. En dam på 68 år är på väg hem i sin bil. En full 26-årig man stoppar bilen. Han öppnar förardörren och vräker sig in i bilen. Han tar stryptag på den vettskrämda damen, som skriker av skräck. Själv står du alldeles i närheten och både ser och hör. Givetvis uppvisar du civilkurage och springer dit. I din hand råkar du ha ett tillhygge – en domkraft. Den fulle släpper inte taget om den stackars damen. Vad gör du? Jag vet vad jag hade gjort. Jag hade sopat till den jäveln rätt i skallbasen med domkraften.

Detta gjorde Per-Anders Pettersson år 2006 i det Dalsländska samhället Nås och räddade damen i fråga, genom att ge brottslingen två slag med domkraften. 26-åringen dömdes för misshandel av kvinnan till villkorlig dom och skadestånd på 8 100 kronor. Bara detta får det att koka i ådrorna. Vadå villkorlig dom. Vadå futtiga åtta tusen spänn? Waffan? Bara detta är ju ren och skär katastrof.

Men det blir bättre. Mycket bättre.

Vår hjälte, Per-Anders Pettersson, åkte dit för misshandel. Mora tingsrätt dömde honom för grov misshandel och ett års fängelsestraff. Därtill: 50 000 kr till den stackars brottslingen som anföll damen. Tingsrätten ansåg att nödvärnsrätten bara kan hävdas vid det första slaget som utdelades när 26-åringen befann sig inne i kvinnans bil, men menar att det andra slaget som utdelades utanför bilen inte kan betraktas på samma sätt:

”I detta läge kan det rimligen inte ha varit befogat att Per-Anders Pettersson utan vidare slog ett så hårt och livsfarligt slag mot NN:s huvud att skallbenet sprack”.

Fallet gick vidare till hovrätten och därefter vidare till Högsta domstolen. Notera att detta har pågått sedan 2006 och vår hjälte har snällt fått sitta som på nålar sedan dess. Sakta mal rättvisans kvarnar. Så i september i år, så där 3 år senare, meddelade Högsta domstolen att fallet inte kommer att tas upp till prövning och därmed ska straffet börja avtjänas i nästa vecka.

Alltså, för i helvete. Detta är helt absurt; ge killen en medalj istället för fängelsestraff. 50 000 i skadestånd är väl rimligt – men det ska gärningsmannen betala damen i bilen.

Men det blir bättre. Mycket bättre. Gärningsmannens advokat, Christer Söderberg, har följande smakfulla kommentar om fallet:

”Jag tycker att det var en väl avvägd dom och tyckte snarast att han kom undan lindrigt straffmässigt. Det fanns ingen nödrätt att hävda i det läget, han slog ju honom i huvudet. Det skulle ha kunnat rubriceras som ett mordförsök och då hade han fått fyra år istället”.

Väl avvägd, ja. Kom lindrigt undan, ja. Han slog den lille stackaren i huvudet, ja. Vad synd, våld, exempelvis stryptag är ju inte okej, eller hur var det nu? Men säkerligen kan inte detta vara bra ur perspektivet att medborgarna förlorar tilltron till vårt rättssystem? Med denna typ av domar urgröper man väl insikten om att vi har en plikt att ingripa vid denna typ av tillfällen? Vad säger herr advokaten om det?

” Jättefånigt. De vill väl ta lagen i egna händer däruppe och tycker inte att domstolar ska lägga sig i”.

Detta påminner mig om ett gammal skämt. Vad kallar du tusen advokater i en container på havsbottnen? Svar: en bra början.

Det svenska rättssystemets vurmande för brottslingar och skuldbeläggande av brottsoffer måste upphöra. Vem ska bevaka offrens rättigheter om alla är för upptagna med att gulla med brottslingarna? Var finns rättvisan? Vi är så upptagna med att ha sympati för syndarna att vi glömmer de rättfärdiga och de dygdiga.

Vår uppfattning är klar: FREE PER-ANDERS PETTERSSON!

/Jacques Pot

P. S. En universitetslektor i straffrätt, Lena Holmqvist, kommenterar fallet. Hon påpekar att det alltid är svårt med bevisningen i denna typ av fall (i vilket fall jag tycker att man borde tolka till räddarens fördel, istället för brottslingens fördel, men what the hey…) men att domen likväl är märkvärdig, eftersom det är Per-Anders upplevda hot mot sig själv från brottslingen, som borde diktera huruvida han handlade i nödvärn. Fast det är klart, då kan han fortfarande bli dömd för ”vållande till kroppsskada”. Ibland blir man bara så trött. Det enda sättet han hade kunnat undvika straff på är att ”excessregeln” skulle kicka in, alltså att en person som har använt ett övermått av våld kan frias, om situationen varit så pressande att det inte gick att bedöma hur mycket våld som krävdes. Men vem han nu ska överklaga till är oklart.

Sir Christopher

Det är med stor glädje jag läser att den brittiske skådespelaren Chritopher Lee blivit adlad. Det var i fredags som han blev adlad av prinsen av Wales, med andra ord prins Charles, på inget mindre än Buckingham Palace.

Sir Christopher, som han numera kan kalla sig, är 87 år gammal och har sedan 1948 medverkat i inte mindre än 266 filmer. Förutom klassiska skurkroller som Dracula och Scaramanga (James Bond-skurken med den gyllene pistolen) och inte minst Saruman i Sagan om ringen-trilogin, har herr Lee andra strängar på sin lyra – han är även rådgivare åt Margaret Thatcher, vilket ger honom gott om cred-poäng på vårt lilla magasin. Även hans röst är så välkänd och uppskattad att han har gjort en hel uppsjö med voiceover-arbete; allt från tecknade och animerade filmer, till TV- och datorspel. Med sina imponerande 196 cm är han en av världens längsta ”leading” skådespelare och han har ett stort personligt intresse av det ockulta – vilket manifesterar sig i att han har icke mindre än 12 000 böcker inom ockulta ämnen i sitt privata bibliotek. Att herr Lee har ett gott sinne för humor, sina mestadels allvarliga roller till trots, kan man inte minst skönja i titeln på hans självbiografi – ”Tall, dark and gruesome”.

Vi säger stort grattis till Sir Christopher och önskar honom all lycka i sin fortsatta karriär.

/Jacques Pot

That's SIR Saruman to you

Mona i motvind

Det är inte lätt att vara Mona Sahlin.

Tre av fyra svenskar tror att Fredrik Reinfeldt skulle vara bättre på att leda en regering än hon. Det är Skop som har gjort en undersökning om de båda statsministerkandidaternas popularitet och Mona tankar så att det står härliga till. Vad sägs om följande resultat:

”Reinfeldts övertag är starkt även bland LO-medlemmar, 60 mot 40 procent, anställda inom offentlig sektor, drygt 70 mot knappt 30 procent, anställda inom kommun och landsting, drygt 65 procent mot 35 och pensionärer, drygt 70 mot drygt 25 procent. De är alla Socialdemokraternas nyckelgrupper”.

Det blir inte heller roligare för Mona att läsa, att inte ens hennes samarbetspartners väljare tror på henne:

”Även bland sympatisörerna till Socialdemokraternas båda samarbetspartner, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, anses statsministern skickligare än oppositionsledaren – 64 procent av miljöpartisterna och 62 procent av vänsterpartisterna”.

Jag förstår mig inte på de som säger att Mona borde kliva av i samband med socialdemokraternas kongress, som hålls i dagarna. Jag tycker att hon gör ett utmärkt jobb…

/Jacques Pot

P. S. Det är inte bara populariteten som är Monas problem. Per Gudmundsson kommenterar om S-kongressen att i vanlig ordning så lovar hon runt, men håller tunt. Det ska enligt Sahlin investeras i ”klassisk industri” (som ju går så bra för Sverige), ”de kreativa näringarna” och ”bättre jobb”. Men, som Gudmundsson påpekar:

”…eftersom hon varken vill investera i energiförsörjning till industrin, stimulera de kreativa till lönearbete eller sänka kostnaderna att anställa kan man inte greppa vad hon menar. Hon måste snart svara på hur, annars går hennes så kallade jobbpolitik till historien som det mest strukturlösa sedan Barbapapa”.

Aj. Igen.

Jag rullar till Kina

Den stora nyheten idag, inte minst i Västsverige, är att kinesiska biltillverkaren Geely är i förhandling med Ford om att köpa Volvo. Det svenska företaget ansågs länge som en nationalklenod tillsammans med ABB, IKEA, Ericsson och SKF. Numera ser det annorlunda ut. För drygt ett år sedan skrev Affärsvärlden om Volvo från succé till haveri. Då hade Ford redan under många år försökt sälja av företaget, till fånigt lågt pris. Volvo är en liten, liten aktör med (nästan) all tillverkning i Europa där produktionen styrs av mäktiga fackförbund där de lågutbildade bilmontörerna får mer betalt än sjuksköterskor. Till detta har varit en osedvanligt byråkratisk organisation (inte minst under Ford) som har varit oförmögen att tolka marknadens signaler och alldeles, alldeles för inflexibla i sin produktutveckling.

Detta ska jämföras med de asiatiska biltillverkarna, t.ex. Toyota Motor Corporation- världens största – som har nått enorma framgångar med att snabbt ta fram billiga bilar av hög kvalitet. Detta lyckas de med genom ett helt nytt tänkande t.ex. Lean Manufacturing där fokus är på att minska ”waste”, hela tiden förbättra sina processer, hålla status synlig och använda just-in-time logistik.

2009 blev Kina världens största marknad för bilar. Detta beror på att levnadsstandarden har ökat dramatiskt de senaste decennierna. Jag håller just nu (till slut..) på att läsa Johan Norberg’s Till Världskapitalismens Försvar (gratis PDF här) där just detta tas upp. Johan skriver om Kina:

…det har skett en unik tillväxt och inkomstökning. Det har talats om en tillväxt på närmare 10 procent årligen under de tjugo åren efter reformerna, och BNP har mer än fyr- dubblats.

Detta har skett på grund av liberaliseringar från den tidigare fullständigt förtryckande kommunistdiktaturen. Visst, det finns fortfarande massor av problem kvar i Kina – men faktum kvarstår att landet har blivit otroligt mycket rikare efter kapitalismens införande. Fattigdomen har mer än halverats sedan 70:talet. Det är nästan ofattbart bra resultat, som visar på varför Kina ”plötsligt” har företag som kan konkurrera ut de stela västerländska motsvarigheterna, och rentav köpa gamla hederliga Volvo med sina goa gubbar vid bandet.

Faktum är att jag skulle välkomna en fullständig nedläggning av hela Torslanda-fabriken. Göteborg behöver annat fokus än bilundustrin som totalt dominerat efter varven lades ner. Det är dags för innovation och nytänkande, inte sörja över att Volvo verkar bli kinesiskt. Jag hade mycket nöje av att läsa folkets kommentarer på Göteborgs-Postens websida. En av de skojigaste var:

Sälj skiten.
Vi behöver inga storföretag som genererar pengar.
Mona har pengar så det räcker till alla!!!

eller?

God natt,

C

PS. Om man vill vara elak och inte kan sova, kanske det går att döda lite tid genom att trolla på ett forum som heter jagrullar.se…

[SvD] [GP] [SDS] [SvD] [DN]